Ken
2017-11-18 19:18:32 UTC
Riksrevisionen kritiserar svenska regeringar för ansvarslöshet
i invandringspolitiken
I en färsk granskningsrapport från Riksrevisionen kritiseras denna
och tidigare regeringar för att ha gjort gravt bristfälliga
konsekvensanalyser som underlag för sin migrationspolitik.
Regeringen har enligt granskningen underlåtit att göra ekonomiska
analyser av invandringens kostnader, inte på ett trovärdigt sätt
gjort prognoser om antalet asylsökande och inte heller tagit hänsyn
till vilka konsekvenser den förda migrationspolitiken får
för medborgare, myndigheter, kommuner och landsting.
Riksrevisionen påtalar att en regeringsproposition som överlämnas
till riksdagen ska vara underbyggd med en noggrann analys av
vilka konsekvenser förslaget kan få på olika områden, något man
menar inte har skett på det migrationspolitiska området.
Samtliga 26 migrationspolitiska propositioner som lagts mellan 2004
och 2015 har granskats med avseende på vilka konsekvensanalyser
som gjorts och allvarliga brister har upptäckts.
Kraftigt underskattade kostnader
Som skäl för att göra granskningen anger Riksrevisionen
”den stora betydelse som migrationspolitiska beslut har för
berörda människor, kommuner och statliga myndigheter”.
En bidragande orsak har också varit ”att samtliga långtidsprognoser
på det migrationspolitiska området mellan åren 2004 och 2015
har underskattat statens utgifter”. Man understryker att det inte
handlar om några små underskattningar, utan att det handlat om
”åtskilliga miljarder kronor om året”.
Riksrevisionen skriver att underskattningen av invandringens kostnader
dessutom har ökat på senare år. Detta trots att regeringarna med
ackumulerad erfarenhet på området rimligen borde ha blivit bättre
på att uppskatta kostnaderna.
Brister på en lång rad områden
Många av propositionerna har helt saknat bedömningar av hur
antalet asylsökande och personer som beviljas uppehållstillstånd
påverkas av förslagen. I de fåtal fall sådana bedömningar ändå
har gjorts är dessa ”så svagt underbyggda eller kortfattat redovisade
att deras tillförlitlighet inte går att bedöma”.
Riksrevisionen skriver också att ”få av de granskade propositionerna
lever upp till kraven på heltäckande och långsiktiga ekonomiska
analyser” av vilka kostnader de migrationspolitiska besluten medför
för skattebetalarna. I vissa fall finns påståenden om budgeteffekter
i propositionerna men utan uppgift om hur man räknat fram dessa
eller vilka antaganden de grundar sig på. Detta har enligt
Riksrevisionen försvårat för remissinstanserna att lämna
kvalificerade synpunkter på förslagen.
Man konstaterar att ”endast i tre av de 26 granskade propositionerna
anges ha några konsekvenser för kommuner och landsting” och att
”16 av dem helt saknar analys på området”. I bara tre fall har det
gjorts några bedömningar hur de migrationspolitiska besluten kan
komma att påverka integrationen, och resonemang kring
jämställdhetskonsekvenser saknas i samtliga propositioner.
Kritik riktas också mot att propositionerna tagits fram på ett
oprofessionellt sätt – vedertagen metodik har inte använts,
hänvisningar till forskning och annat kunskapsunderlag lyser med
sin frånvaro och i 20 av de 26 granskade propositionerna saknades
helt analyser av risker och osäkerheter. Bristerna har varit lika stora,
oavsett förslagen kan anses ha varit avsedda att leda till ökad
eller minskad invandring.
Uppmaning till regeringskansliet
Riksrevisionen riktar till följd av vad som framkommit vid granskningen
en skarp uppmaning till Regeringskansliet ”att säkerställa att framtida
reformförslag baseras på utrednings- och analysarbete som lever upp
till de krav som ställs i bland annat Kommittéförordningen,
Regeringskansliets riktlinjer för konsekvensutredning och
Propositionshandboken”.
Även vad gäller den demokratiska insynen har Riksrevisionen kritiska
synpunkter. Man uppmanar Regeringskansliet att vidta förbättrande
åtgärder vad gäller att redovisa sina analyser ”så transparent att
de kan upprepas och granskas av externa aktörer”.
https://samnytt.se/riksrevisionen-kritiserar-svenska-regeringar-for-ansvarsloshet-i-invandringspolitiken/
https://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2017/Konsekvensanalyser-infor-migrationspolitiska-beslut/
De senaster regeringarna har inte haft något intresse att göra
något analysarbete. De döljer allt istället. Det är meningen.
Ja nu är det dags att avskeda regeringen och sätta dem i riksrätt.
i invandringspolitiken
I en färsk granskningsrapport från Riksrevisionen kritiseras denna
och tidigare regeringar för att ha gjort gravt bristfälliga
konsekvensanalyser som underlag för sin migrationspolitik.
Regeringen har enligt granskningen underlåtit att göra ekonomiska
analyser av invandringens kostnader, inte på ett trovärdigt sätt
gjort prognoser om antalet asylsökande och inte heller tagit hänsyn
till vilka konsekvenser den förda migrationspolitiken får
för medborgare, myndigheter, kommuner och landsting.
Riksrevisionen påtalar att en regeringsproposition som överlämnas
till riksdagen ska vara underbyggd med en noggrann analys av
vilka konsekvenser förslaget kan få på olika områden, något man
menar inte har skett på det migrationspolitiska området.
Samtliga 26 migrationspolitiska propositioner som lagts mellan 2004
och 2015 har granskats med avseende på vilka konsekvensanalyser
som gjorts och allvarliga brister har upptäckts.
Kraftigt underskattade kostnader
Som skäl för att göra granskningen anger Riksrevisionen
”den stora betydelse som migrationspolitiska beslut har för
berörda människor, kommuner och statliga myndigheter”.
En bidragande orsak har också varit ”att samtliga långtidsprognoser
på det migrationspolitiska området mellan åren 2004 och 2015
har underskattat statens utgifter”. Man understryker att det inte
handlar om några små underskattningar, utan att det handlat om
”åtskilliga miljarder kronor om året”.
Riksrevisionen skriver att underskattningen av invandringens kostnader
dessutom har ökat på senare år. Detta trots att regeringarna med
ackumulerad erfarenhet på området rimligen borde ha blivit bättre
på att uppskatta kostnaderna.
Brister på en lång rad områden
Många av propositionerna har helt saknat bedömningar av hur
antalet asylsökande och personer som beviljas uppehållstillstånd
påverkas av förslagen. I de fåtal fall sådana bedömningar ändå
har gjorts är dessa ”så svagt underbyggda eller kortfattat redovisade
att deras tillförlitlighet inte går att bedöma”.
Riksrevisionen skriver också att ”få av de granskade propositionerna
lever upp till kraven på heltäckande och långsiktiga ekonomiska
analyser” av vilka kostnader de migrationspolitiska besluten medför
för skattebetalarna. I vissa fall finns påståenden om budgeteffekter
i propositionerna men utan uppgift om hur man räknat fram dessa
eller vilka antaganden de grundar sig på. Detta har enligt
Riksrevisionen försvårat för remissinstanserna att lämna
kvalificerade synpunkter på förslagen.
Man konstaterar att ”endast i tre av de 26 granskade propositionerna
anges ha några konsekvenser för kommuner och landsting” och att
”16 av dem helt saknar analys på området”. I bara tre fall har det
gjorts några bedömningar hur de migrationspolitiska besluten kan
komma att påverka integrationen, och resonemang kring
jämställdhetskonsekvenser saknas i samtliga propositioner.
Kritik riktas också mot att propositionerna tagits fram på ett
oprofessionellt sätt – vedertagen metodik har inte använts,
hänvisningar till forskning och annat kunskapsunderlag lyser med
sin frånvaro och i 20 av de 26 granskade propositionerna saknades
helt analyser av risker och osäkerheter. Bristerna har varit lika stora,
oavsett förslagen kan anses ha varit avsedda att leda till ökad
eller minskad invandring.
Uppmaning till regeringskansliet
Riksrevisionen riktar till följd av vad som framkommit vid granskningen
en skarp uppmaning till Regeringskansliet ”att säkerställa att framtida
reformförslag baseras på utrednings- och analysarbete som lever upp
till de krav som ställs i bland annat Kommittéförordningen,
Regeringskansliets riktlinjer för konsekvensutredning och
Propositionshandboken”.
Även vad gäller den demokratiska insynen har Riksrevisionen kritiska
synpunkter. Man uppmanar Regeringskansliet att vidta förbättrande
åtgärder vad gäller att redovisa sina analyser ”så transparent att
de kan upprepas och granskas av externa aktörer”.
https://samnytt.se/riksrevisionen-kritiserar-svenska-regeringar-for-ansvarsloshet-i-invandringspolitiken/
https://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2017/Konsekvensanalyser-infor-migrationspolitiska-beslut/
De senaster regeringarna har inte haft något intresse att göra
något analysarbete. De döljer allt istället. Det är meningen.
Ja nu är det dags att avskeda regeringen och sätta dem i riksrätt.